”Ipred-lagen farligare än FRA-lagen”

2009-01-14

Den s.k. Ipred-lagen, regeringens förslag till fildelningslag, är ett ännu större hot mot den personliga integriteten än FRA-lagen anser flera kritiker. För den som vill skydda sin identitet på Internet finns däremot anonymiseringstjänster.






  IT-experten Pär Ström, Integritetsombudsman på stiftelsen Den nya välfärden, är mycket kritisk mot lagförslaget och befarar att den nya lagen kommer att inskränka den personliga integriteten, även för helt vanliga datoranvändare.
 
 
– Vad man laddar ner säger mycket om personligheten, det kan vara väldigt känslig information om läggning eller sjukdomar. Och det är olämpligt att en privat aktör får tillgång till sådan känslig information om en namngiven person, säger Per Ström.

   Ström syftar här på att upphovsrättsorganisationer, representerande programvaruföretag, filmbolag, skivbolag, musiker, förlag eller författare m.m., enligt regeringens planer ska kunna begära ut det datorunika s.k. IP-numret tillhörande en viss datorägare ifrån internetleverantörer för att kunna kräva eller stämma t.ex. en fildelare på skadestånd. Med IP-numret kan man följa och registrera datoranvändarens/-användarnas kommunikation på Internet. 

'Pär Ström, IT-strateg, författare och debattör. Utsett till integritetsombudsman hos tankesmedjan Den Nya Välfärden'



   - Risken för läckage är ju uppenbar, till och med svensk polis läcker ju ur sekretessbelagda register, fortsätter Ström.

Risk för missbruk
Han ser också risken för en sorts legaliserad utpressning. I andra länder med liknande lagstiftning som den nu föreslagna har upphovsrättsorganisationerna skickat ut brev med hot om stora skadestånd till privatpersoner. Men om en reducerad summa betalas inom kort går det att undvika domstolsärende med risk att tvingas betala skadestånd och höga advokatkostnader för motparten.

   - När man ser krav på över 250.000 kr, som har förekommit, är det lätt att bli rädd och betala även om man är helt oskyldig. Men det kan ju vara någon annan som tagit sig in i mitt trådlösa nätverk. I en familj kan man ju heller aldrig vara riktigt säker på om barnen eller deras kompisar laddat ner någonting, säger Ström som samtidigt understryker att han stödjer upphovsrätten och vill se någon legaliserad fildelning.

   Ström anser att förslaget innebär en för grov åtgärd för ett relativt lindrigt brott. Det finns också en oro för att lagen skulle kunna användas av andra organisationer för helt andra syften genom att hävda att någonting fildelats illegalt från deras hemsidor.

   - Den risken är påtaglig. Dessutom kan man gå till någon annan för att få en kartläggning gjord. Och via nätet är du väldigt sårbar, säger Stefan B Grinneby, chef för Sitic, Sveriges IT-incidentcentrum, en specialenhet under Post- och telestyrelsen.

   - Och det blir väldigt ensidigt. Med det här blir din egen identitet röjd men de som har fått din identiet kan förbli anonyma när de agerar mot dig. Där blir det en obalans och en ojämlikhet som är obehaglig, säger Grinneby, som också anser att det nya lagförslaget är känsligare än FRA-lagen ur personlig integritetssynvinkel.

   - FRA-lagen var aldrig avsedd att användas mot privatpersoner, det var en tänkbar bieffekt. Den här lagen är direkt riktad mot privatpersoner och därför är integritetsaspekterna mycket mycket viktigare, säger Stefan B Grinneby.

  Filmbranschens intresseorganisation Antipiratbyrån tycker dock att integritetsfarhågorna är kraftigt överdrivna och framhåller att det krävs en domstolsprövning för att få ut personuppgifterna och att skyddet gäller endast upphovsrätt.

Film- och musikbranschen
Det är främst film- och musikbranschen med dess lobbygrupper som är mest drivande för en hård fildelningslagstiftning världen över. Branschen fyller ofta egentligen bara en funktion som distributörer och mellanhänder mellan de som skapar filmen/musiken och de som konsumerar denna. Branschens roll har med den tekniska utvecklingen  avtagit kraftigt. Denna bransch har kunnat ta bra betalt för själva mediet de distribuerat musiken/filmen på och där tjänat sina pengar. Denna ”mellanhand” har ofta i slutändan slukat upp till 70% eller mer av den totala vinsten av försäljningen. Med så stora vinstintressen är det inte konstigt att  branschen nu agerar så desperat.

'Iprenmannen har i debatten förknippats med Ipred-lagen och de missbehag och plågor lagförslaget redan vållat hos det svenska folket'

   Flera bolag har dock anpassat sig och börjat tjäna pengar på försäljning över nätet. Motsvarande anpassningar har alla andra branscher fått utstå för att överleva, men nu kräver alltså film- och musikbranschen lagförändringar istället. Antalet biobesökare har dessutom ökat de senaste åren trots (eller kanske p.g.a.?) den ökade fildelningen. Flera nya musikgrupper som annars haft svårt att få skivkontrakt, har nått ut och funnit fans världen över på Internet.

   Anonymiseringstjänster har under de senaste månadernas allmänna debatt om FRA-lagen och fildelning blivit allt vanligare. Tjänsterna går ut på att dölja datoranvändarnas datakommunikation på Internet genom att ”blanda” IP-numren av alla datoranvändare vars internetkommunikation passerar anonymiseringsföretagets servrar. En av de mer kända tjänsterna finns på dold.se. En annan är medieföretaget Flashback som numera erbjuder en krypterad uppkoppling som gömmer bl.a. fildelares IP-nummer för 45 kronor i månaden. Dessa tjänster kan innebära att den nya lagen kan bli tandlös för alla fildelare som använder anonymiseringstjänster.

   För fildelningslagen, liksom för den redan antagna FRA-lagen, gäller att de som verkligen har kunskapen och resurserna kan klara sig undan såväl kommersiell fildelning och piratkopiering som spionage medan en surfande och e-postande medelsvensson utan större IT-kunskap riskerar att få sina vanor, egenskaper, intressen och åsikter kartlagda av myndigheter, underrättelsetjänster, etablissemang, privatpersoner och andra aktörer.

 Skriv ut denna artikel