Program
Inlägg
I denna avdelning publiceras insändare, kolumner, krönikor och annat vars innehåll inte nödvändigtvis överensstämmer med AKTION FÖR SVERIGE:s uppfattning.
Kulturelitens krig för politisk korrekthet
Den i november 2004 avlidne Stieg Larssons eftermäle är på väg att skrivas om med eftertryck. Kultureliten, den politiskt korrekta nomenklaturan, slåss nu för sin heder och Stieg Larssons heliga ko-status.
Historien är följande:
Kurdo Baksi hade den hemska fräckheten att i sin nya bok "Min vän Stieg Larsson" beröva S.L. något av trovärdigheten som journalist, avslöja hans dubbla lojaliteter osv. Kurdo Baksi har mötts av ett kompakt fördömande från drevet av journalister, Expomedarbetare, TT-chefer m.fl.
Varför denna ursinnighet?
Kurdo Baksi beskriver hur S.L. skrev artiklar för tidningen Expo och "hoten" från de högerextrema utan att tala om att han själv var engagerad i Expo och själv en av de "hotade". DN 20 Jan 2010.
Till saken hör att Stieg Larsson inte endast var engagerad i Expo utan är själva
initiativtagaren till Expos bildande. Både Stieg Larsson och Kurdo Baksi arbetade sedan tillsammans på de statsunderstödda tidskrifterna Svart-Vitt och Expo där syftet varit att med alla medel bekämpa nationellt sinnade personer och organisationer.
Kurdo Baksi beskriver i sin nyutkommna bok något om Stieg Larssons barndom, hans osunda vanor, slarv, oförsonlighet och ren feghet.
Han skriver också att han var en medioker reporter. För TT-spektra nämner Kurdo Baksi en bakgrundsartikel från 17 oktober -99 där Stieg Larsson intervjuar sina närmaste medarbetare på Expo.
Stieg Larsson sänder artikeln "Minst 1000 personer i Nazisternas hemliga register". Stieg Larsson intervjuar ansvariga utgivaren på Expo och talar om en händelse som han är inblandad i 3 maj -99. "Ibland de personer som kartlagts av antiantifa finns de två journalisterna för bilbrandsattentatet i somras, medlemmar av tidningen Expo´s redaktion". Kurdo Baksi i DN 21 jan 2010.
Stieg Larsson ingick i Expos redaktion och hans passbild hämtades ut vid polisen 3 maj -99.
”I stället för att avböja att skriva om sig själv och intervjua sin ansvariga utgivare väljer han att författa en artikel".
Detta visar på en häpnadsväckande brist på yrkesetik och professionalism. Slutsatsen blir att Stieg Larsson under sin tid på TT skrev en hel del artiklar om Expo utan att tala om att han var part/jävig och djupt involverad. Flera på TT kände till hans engagemang.
Eva Gabrielsson, Stieg Larssons sambo, säger till DN 21 jan 2010 att TT mycket väl kände till hans dubbelarbete: "ja, ja, självklart gjorde de det". Här tar trovärdigheten oss upp till tills nu helt oanade höjder.
Frågan blir relevant: varför ingrep inte TT som "skall vara objektiv" mot detta flagranta brott på journalistetik och hur insyltad är TT själv egentligen?
Kenneth Ahlborn, tidigare chef för Stieg Larsson på TT, säger i DN 19 januari att om Stieg Larsson "skulle ha publicerat lögnaktiga artiklar så är det vad extremhögern alltid hävdat".
Han medger att Kurdo Baksi rättfärdigar de nationella:s version i sin bok! Det är i min själ inte så pjåkigt av en Expo-medarbetare.
Kurdo Baksi´s redogörelse för Stieg Larsson´s tid på TT är något han "har hittat på själv och det kan inte finnas några källor annat än de som ljugit och fantiserat om honom", säger Kenneth Ahlborn indignerat.
"Jag vet för jag var Stieg Larsson´s chef i 10 år".
Se där: maktens arrogans, inga argument, bara påståenden!
Sedan går Kenneth Ahlborn till attack om hur många artiklar Stieg Larsson skrivit för TT och hävdar att Kurdo Baksi har fel i sin bok. Det kan så vara att Ahlborn har rätt angående just antalet, men det är fullständigt irrelevant i sammanhanget. Det viktiga är naturligtvis trovärdigheten/opartiskheten, inte antalet. Man kan här förstås i förlängningen ifrågasätta Ahlborn´s egen trovärdighet som ansvarig utgivare.
Kurdo Baksi får för sin boks uppgifter lite oväntat stöd av DN-journalisten Anders Hellberg, f.d. nattred. på TT i slutet av 70- och 80-talen, om att Stieg Larsson inte skrev sina böcker/artiklar själv.
I Kvällsposten 22 jan: "Stieg Larsson skrev verkligen riktigt dåligt" och i DN 22 januari: "språket var struttigt, ordföljden ofta fel, syntaxen ibland helt galen". "Efter att under flera år nästan varje kväll och natt läst vad Stieg Larsson skrivit kunde jag konstatera att hantverket inte var Stieg Larssons starka sida".
Allt detta avfärdar Eva Gabrielsson (Stieg Larssons sambo) som nonsens. Eva menar i SvD 20 januari att Kurdo Baksis bok innehåller "förtal". Men Kurdo Baksi menar att Stieg Larsson "visat brist på opartiskhet, relevans och neutralitet i texterna".
Precis som om Expo-medarbetarna någonsin visat prov på opartiskhet! Hela deras verksamhet bygger ju på att motarbeta vissa åsikter man inte gillar. Problemet för makteliten är att utländsk media står i kö för att intervjua Kurdo Baksi om Stieg Larsson.
Gabrielsson utbrister panikartat att Kurdo Baksi försöker att göra ett karaktärsmord på Stieg Larsson som journalist.
Ja, sicket helvete, det är mycket pinsamt att denne överallt av nomenklaturan omhuldade utlänning misslyckats att avläsa koden för pk-journalistik.
Eller är han för dum för att fatta vad man ska tycka och vad man ska säga??? Nej, just det! Han kan ju inte förlora sitt jobb, han är ju invandrare (Teflonmannen).
Kenneth Ahlborn kräver att boken dras in, liksom Mikael Ekman på Expo (SvD 21 januari). Norstedts förlag skulle sedan kunna ge ut en politiskt korrekt version istället för de obehagligheter Kurdo Baksi skriver om.
Mikael Ekman hävdar att boken är full av faktafel och att Expos alla chefredaktörer och reportrar ska komma ut med ett gemensamt uttalande (en uppgift som Robert Aschberg bekräftar i Aftonbladet 22 januari).
Aschberg hävdar att Kurdo Baksi "inte kan det här med ödmjukhet", annars består artikeln av idel "tyckande" och är i motsvarande grad "tunn" på fakta, liksom Mikael Ekmans inlägg i SvD.
Detta verkar vara den debatt som etablissemanget definitivt inte vill ha. Kurdo Baksi har dragit ner byxorna på makteliten/pk-eliten och Kejsaren står utan kläder.
Nu ska de samla sig till "ett gemensamt uttalande" och bekräfta vilka de utvalda ska bränna nästa gång.
Det är tur för Baksi att han inte är svensk. Då kunde det ha gått som det gick 30 nov 1999 när de utvalda på SvD, DN, Aftonbladet och Expressen brände de 100 s.k. "Nazisterna" på bål utan rättegång, försvarare och domstol bara för deras åsikters skull.
Karl Eriksson
Kommentarer
Här är en kommentar om den så hyllade "toleransen":
TOLERANSENS SVEKFULLA BAKSIDA
De toleranta:
”- Vi tolererar inte intoleransen, vi tolererar inte de intoleranta!”
De intoleranta:
”- Vi tolererar de toleranta, för vi inser att de inte förstår bättre. De förstår inte vad som krävs för att kunna bygga samhällen som främjar mänsklig utveckling och förhindrar mänsklig degenerering och tillbakagång. Titta bara på stora delar av hela västvärlden, som tror sig vara så liberal och tolerant. Titta på barnen, ungdomarna och människorna, de s.k. medborgarna, vilka i realiteten endast betraktas som konsumenter. Stora delar av dem är lullande, lallande, halvt medvetslösa och lättpåverkade, fullständigt bortkollrade av all massmedia, reklam, tävlingsindustri, filmindustri och rockmusikindustri. Nedsupna och nedknarkade trallar och sjunger de och tror att de är så fria och toleranta, så frigjorda, lyckade och lyckliga. De är snarare totalt hjärntvättade till stora delar, utan någon förmåga till självförsvar kvar. De låter sina barn och ungdomar driva vind för våg så att de blir lealösa, förvirrade och tomma individer, utan minsta självkontroll eller målinriktning med sina liv. Många begår självmord direkt, andra indirekt, och de s.k. vuxna individerna i samhället står handfallna och oförmögna till några som helst vettiga mått och steg, och många av dem är själva nedsupna, drogade och demoraliserade. De styrs av massmedia och reklamindustri, tävlingsindustri, filmindustri, spelindustri, musikindustri och modeindustri, och fladdrar än hit än dit, beroende på vad den senaste trenden förespråkar. Det värsta av allt är att de tror att de är fria. Och de tror att de är toleranta. Till och med inbillar de sig att de är upplysta när de i själva verket till mycket stora delar är bedragna, vilseförda, förförda, lurade och hjärntvättade så till den milda grad att de inte kan tänka särskilt långt längre. De är förvandlade till lydiga konsumenter och intalar sig att det är människolivets högsta tillfredställelse och mål. De har förlorat medvetenheten om vad det skulle kunna innebära att vara medborgare, medskapare, medutvecklare och medansvariga i byggandet av ett mänskligt samhälle. De är så bedövade och bortkollrade att man skulle kunna tro att någon eller några medvetet har bedrivit en fördumningskampanj mot dem, och intalat dem att de lever i de bästa av världar där valfrihet råder och att toleransen gentemot allt utom intoleransen är en garanti för deras inbillade frihet. Västvärldens olika slags ledare, politiska ledare och fackliga ledare, har sålt sig själva till makten och svikit medborgarna och medlemmarna. De har duperats, mutats och övertalats och inte kunnat försvara sina medlemmars eller sina medborgares intressen och behov, därför att de själva har förförts, förvirrats, fördummats och vilseförts av den massiva massmediala hjärntvätten samt av de multinationella storföretagens lobbyister och påtryckare. Företagen vill gå med vinst och konkurrensen är hård så alla medel är tillåtna. Det är en kamp på liv och död som sopar undan alla krav om folkligt, medborgerligt inflytande. Om storföretagen kunde, så skulle de kanske helst av allt vilja återinföra slaveriet, och dumpa lönerna till i stort sett ingenting. Endast så kan stora förmögenheter skapas, så som de en gång i tiden skapades. Man tror att människan i grunden är god, men det är en villfarelse. Människan är sin egen värsta fiende, det borde väl stå klart för de flesta egentligen, men det gör det inte. På grund av att människor är som människor är, så krävs det riktlinjer, regler, lagar, kulturella ansträngningar, stramhet, självdisciplin, ritualer, traditioner av uppbygglig karaktär, och en intolerans gentemot destruktiva massmediala inflytanden och påverkningar som kan förleda och förföra barn, ungdomar och medborgare, till nedbrytande livsstilar som inte bara förstör deras egna levnadsmöjligheter utan i förlängningen bryter sönder hela samhällen. Att vara tolerant gentemot den massmediala världens oinskränkta makt att indoktrinera och hjärntvätta medborgarna, särskilt då barnen och ungdomarna, är att vara ansvarslös. Den ansvarslöshet, eller det förakt för medborgarna som medborgare, som genomsyrar de stora, multinationella företagen, som endast i medborgaren ser en arbetare och en konsument, är förödande för samhället som helhet. Ansvarslösheten i företagsledningar, även kallad girigheten, och oförmågan hos de s.k. fria, liberala och toleranta, samhällena, att motmobilisera till förmån för medborgarna, är en destruktiv tolerans. I stället för att utöva påtryckningar och ställa krav på företagens alltför stora vinstintresse så tillmötesgår folkvalda regeringar storföretagens alla krav och anammar den s.k markadens tänkesätt också när det kommer till att bygga samhällen. I stället för att förstå att samhällsbygge kräver helt andra förmågor hos befolkningarna så tillåter man att medborgarna, under frihetens och toleransens täckmantel, får förföras, förråas och förvillas genom en manipulativ multinationell massmedial industri. Den ansvarslöshet som eliterna och ledarna uppvisar fortplantar sig som en löpeld genom hela samhällskroppen och skapar desintegration, söndring och upplösning. Om det är någonting som man egentligen inte vill skapa, så behöver en annan agenda införas på dagordningen. Att vara tolerant kan alltså också betyda att vara ansvarslös, utan insikt och likgiltig, trots att ordet i sig antyder någonting positivt, generöst och människovänligt.”
Läs fler inlägg
En strålande vacker dag i maj månad gjorde AKTION FÖR SVERIGE en exkursion till ett unikt fornminnesområde i Uppland, där närheten till våra anfäder känns mer påtaglig än på många andra ställen. 
AKTION FÖR SVERIGE anordnade ett föredrag med Rosalie Wallin, friskvårdsföretagare och informatör för Elöverkänsligas riksförbund om elektromagnetisk strålning.
AKTION FÖR SVERIGE har under hösten bedrivit ett omfattande kampanjarbete runt om i landet. Mediauppslag i radio och tidningar har varvats med informationsspridning, föreläsningar och aktiviteter. Största fokuset har legat på att upplysa om den akuta och viktiga vaccinfrågan. Kampanjen har dragit till sig nya medarbetare och fått stor uppmärksamhet.
