Stadgar

Stadgar för Aktion för Sverige (AFS) ideell förening

 

§1 Syfte

Organisationen Aktion för Sverige (AFS) skall verka för Sverige, det svenska folket och den svenska kulturen, främst genom informationsinsatser och utbildning.

 

§2 Organisationens bestående inriktning och stadgarnas tolkning

Under inga omständigheter får §§1-2 ändras, förringas eller tas bort och skall vara grundläggande för all verksamhet inom organisationen. Tolkningen av dessa stadgar och dess andemening åligger i första hand en enig riksstyrelse.

 

§3 Säte

Organisationens säte är Stockholm.

 

§4 Firmateckning

Organisationens firma tecknas av riksstyrelsen. Riksstyrelsen kan utse en eller flera firmatecknare som skall vara ordinarie ledamöter av densamma.

 

§5 Medlem

A. Medlemskap i AFS kan tecknas av den som stödjer organisationens syfte och följer dess stadgar.

 

B. Medlemskap erhålls genom att till riksorganisationen betala fastställd medlemsavgift.

C. Medlem har närvaro- och yttranderätt på distriktsårsmöte.

D. Medlem är skyldig att vara restriktiv med sin kritik mot andra medlemmar. Ovidkommande svartmålning och förtal mot enskilda bör snarast rapporteras till riksstyrelsen. Kritik mot organisationen skall i första hand ske genom interna skrivelser och på interna möten.

E. Medlem är skyldig att agera som ett gott föredöme och ha organisationens anseende i åtanke, särskilt om medlemmen gör sitt medlemskap allmänt känt.

F. Medlem har rätt att begära riksstyrelsens prövning av åtgärd hos något av organisationens organ om han menar att brott mot stadgarna begåtts eller annan organisationsskadlig verksamhet inträffat. Medlem har skyldighet att till riksstyrelsen inrapportera om han blir vittne till att annan medlem bedriver organisationsskadlig verksamhet.

 

§6 Utträde och uteslutning

A. Medlem har rätt att genom skrivelse till riksstyrelsen genast erhålla utträde ur organisationen. Är medlemmen inte myndig får vårdnadshavare begära den omyndiges utträde. En medlem som utträder ur organisationen förlorar samtliga förtroendeposter i organisationen. Inbetald medlemsavgift återbetalas ej.

B. Medlem som bryter mot dessa stadgar eller på annat sätt genom sitt uppträdande och handlande skadar organisationen till anseende eller egendom, eller handlar i strid med tukt och sedlighet, kan av riksstyrelsen uteslutas. Skäl för uteslutning är även att fara med osanning om andra medlemmar i syfte att smutskasta dem och på så vis så split i organisationen. Åtgärden gäller omedelbart inom hela organisationen.

C. Utesluten medlem kan begära sin sak omprövad på riksårsmöte.

D. Mot person som innehaft posten som ordinarie riksstyrelseledamot får uteslutningsärende ej öppnas under 6 månaders tid.

E. Riksstyrelsen beslutar först om att öppna ett uteslutningsärende. Den berörde medlemmen skall därefter meddelas tid för styrelsemöte där frågan kommer att behandlas. Detta styrelsemöte får inte hållas tidigare än en månad efter det att medlemmen blivit delgiven öppnande av uteslutningsärende. Medlemmen har rätt att lägga fram sin syn på saken muntligen på styrelsemötet eller skriftligt. Vid behandling av uteslutningsärende äger varje aktivist närvarorätt och övriga medlemmar kan ansöka om att få närvara.

§7 Medlemsavgift

A. Medlemsavgift avser kalenderår. Medlemsavgift som inbetalas den 1 oktober eller senare gäller även för följande kalenderår. Medlemskap som inte förnyas före den 1 februari förfaller.

B. Medlemsavgiften fastställs för det kommande året av riksårsmötet.

C. Medlemsavgiften skall betalas in till och tillfaller riksorganisationen.

 

§8 Aktivist

A. Aktivism, det vill säga utåtriktat arbete för organisationen, är en huvudverksamhet och är den arbetsinsats som värderas högst. Organisationen byggs upp och leds av aktivister.

B. Medlem som under minst tre månader i följd varje månad arbetat med utåtriktad verksamhet i minst det antal timmar som fastslagits, samt bidragit till organisationen med pengabidrag som fastslagits, skall av riksstyrelsen meddelas att denne uppnått aktiviststatus.

C. Månadsbidrag och minsta antalet timmar utåtriktad verksamhet i månaden fastslås för det kommande året av riksårsmötet. Med utåtriktad verksamhet menas verksamhet som för ut organisationens information direkt till människor, såsom utdelning av information, uppsättning av plakat, etersändningar, försäljning av organisationens publikationer på gatan mm.

D. En aktivist som under ett halvårs tid inte i genomsnitt kommit upp till de fastslagna aktivisttimmarna eller månadsbidraget är inte längre att betrakta som aktivist och skall meddelas detta av riksstyrelsen.

E. Aktivist får utöva rösträtt på distriktsårsmöte.

F. Aktivist är skyldig att vara ett föredöme i ord och handling, i synnerhet då dennes engagemang är allmänt känt.

 

§9 Inrapportering samt fördelning av månadsbidrag

A. Det distrikt inom vilken aktivisten är verksam har skyldighet att föra anteckningar om och rapportera aktivisttimmar och månadsbidrag inför varje riksstyrelsemöte. Finns inget distrikt faller uppgiften på riksorganisationen.

B. Månadsbidraget till organisationen tillfaller det distrikt där aktivisten anser sig vara verksam. Finns inget distrikt tillfaller bidraget riksorganisationen.

§10 Distrikt
A. Organisationens distriktsindelning fastställes av riksårsmötet. Ändringar av distriktsindelningar börjar gälla först nästkommande kalenderår.

B. Ett distrikt benämns organiserat om distriktsårsmöte har hållits på vilket en distriktsstyrelse har valts. Distrikt som saknar egen styrelse kallas oorganiserade.

C. Minst fem st. aktivister inom ett oorganiserat distrikt som uppfyllt de av riksstyrelsen fastställda utbildningkraven kan hos riksstyrelsen ansöka om att få bilda ett distrikt om följande villkor är uppfyllda.

 - att det har delats ut flygblad till i princip samtliga hushåll i det aktuella distriktet, alternativt delats ut minst 10 000 flygblad där.
- att minst ett informationsmöte hållits för medlemmar och andra intresserade där samtliga i distriktet boende medlemmar bjudits in.
- att en av riksstyrelsen godkänd offentlig representant för distriktet utsetts.

- att det blivande distriktet har en fungerande adress och telefon.
Riksstyrelsen skall då utlysa konstituerande distriktsårsmöte.

 

D. Organiserade distrikt har rätt att lämna motioner till riksårsmöte.

 

§11 Årsmöte

A. Riksårsmötet är organisationens högsta beslutande organ. Distriktårsmöte är distriktets högsta beslutande organ. Frågor som endast berör ett distrikt skall i första hand avgöras av det aktuella distriktet.

B. Beslut av riksstyrelsen, begäran från ordinarie revisor eller en skriftlig begäran av minst hälften av aktivisterna i organisationen krävs för att extra riksårsmöte skall hållas. Motsvarande villkor inom ett distrikt skall vara uppfyllda för ett extra distriktsårsmöte. Det extra årsmötet skall inledas inom en månad från att begäran inkommit från revisor eller aktivisterna till vederbörande styrelse. Inbjudan till extra riksårsmöte skall skickas till samtliga aktivister så att den är dem tillhanda senast 14 dagar före årsmötets inledande.

C. Riksstyrelsen skall fastställa tidpunkt för ordinarie riksårsmöte senast två månader innan det skall hållas. Ordinarie riksårsmöte skall hållas i maj eller juni månad varje år. Kallelse skall sändas till samtliga av distrikten valda ombud och ersättare samt till riksstyrelseledamöter och deras ersättare samt till revisorer, revisorsersättare och valberedning. Inbjudan till ordinarie riksårsmöte skall skickas till samtliga aktivister så att den är dem tillhanda minst 7 veckor före årsmötets inledande.

D. Distriktsstyrelsen skall fastställa tid för ordinarie distriktsårsmöte senast en månad innan det skall hållas. Ordinarie distriktsårsmöte skall hållas i februari eller mars månad varje år. Till distriktsårsmötet skall kallas samtliga i distriktet folkbokförda medlemmar. Kopia av kallelsen skall sändas till riksstyrelsen.

E. Kallelse till årsmöte skall utsändas per post så att den är adressaterna tillhanda senast två veckor innan årsmötet skall inledas. Med kallelsen skall medfölja dagordning samt valberedningens förslag på aktuella kandidater.

§12 Röstberättigade och närvarorätt på distriktsårsmöte

A. Samtliga ordinarie ledamöter i distriktsstyrelsen och aktivister bosatta i distriktet har rösträtt på distriktsårsmöte. Övriga medlemmar bosatta i distriktet har närvaro- och yttranderätt, men inte rösträtt.

B. Ersättare i distriktsstyrelse har närvaro- och yttranderätt vid årsmötesförhandlingarna, liksom ledamöter av riksstyrelsen och deras ersättare.

C. Distriktsstyrelseledamöter har inte rösträtt i fråga om ansvarsfrihet och val av revisorer jämte ersättare för revisorer.

D. Av distriktsårsmötet utsedda revisorer och revisorssuppleanter har närvaro- och yttranderätt vid årsmötesförhandlingarna.

 

§13 Röstberättigade och närvarorätt på riksårsmötet

A. Samtliga ordinarie ledamöter i riksstyrelsen är ombud på riksårsmötet och har där rösträtt. Riksstyrelsens ledamöter har dock inte rösträtt i fråga om ansvarsfrihet och val av riksrevisorer jämte ersättare för riksrevisorer. Motsvarande gäller för interimsriksstyrelseledamöter vid det första riksårsmötet.

B. Ersättare i riksstyrelsen har endast närvaro- och yttranderätt vid riksårsmötesförhandlingarna, såvida de inte valts till ombud.

C. Av riksårsmötet utsedda revisorer och revisorssuppleanter har närvaro- och yttranderätt vid riksårsmötesförhandlingarna.

D. Alla organisationens aktivister har närvarorätt vid riksårsmötesförhandlingarna. För att få utnyttja denna rättighet skall intresse anmälas till riksstyrelsen senast en månad före ordinarie riksårsmötes inledande och senast en vecka före extra riksårsmötes inledande.

E. Varje organiserat distrikt skall representeras av ombud som valts på distriktårsmötet. Endast aktivister kan väljas som ombud. Varje distrikt som har minst fem aktivister har rätt att representeras av ett ombud eller ersättare för ombud. Distrikt som har minst tio aktivister har rätt att representeras av två ombud. Därefter representeras distrikt av ytterligare ett ombud för varje tiotal aktivister boende i distriktet utöver de första tio. Varje distrikt får representeras av som mest 12 ombud. Oorganiserade distrikt kan ej skicka ombud till riksårsmötet.

F. För varje organiserat distrikt får en ersättare för ombud väljas, och där flera ombud valts får en ersättare väljas för vartannat ombud. Ersättare till valda ombud har yttrande-, förslags- och närvarorätt vid riksårsmötesförhandlingarna.

G. Protokoll från det distriktsårsmöte där ombud jämte ersättare för dessa valts skall vara riksstyrelsen tillhanda senast en månad före riksårsmötets inledande.

 

§14 Omröstning och beslut på årsmöte

A. All omröstning vid årsmöte skall som regel ske öppet med undantag för personval.

B. Där två röstberättigade så begär skall omröstning ske slutet. Personvalsärenden får ske med öppen omröstning om mötet enhälligt så beslutar.

C. Vid öppen omröstning och lika röstetal avgör mötesordföranden genom utslagsröst. Vid sluten omröstning och lika röstetal avgör lotten.

D. Beslut får fattas i anledning av motion från medlemmar och distrikt (gäller riksårsmöte) om motionen inkommit till berörda styrelse minst en månad innan årsmötets inledande. Motionen skall innehålla ett konkret förslag för årsmötet att ta ställning till. Styrelsen skall yttra sig om motionen, vilken skall utsändas med yttrandet till alla röstberättigade till årsmötet så att det är dem tillhanda minst två veckor före årsmötets inledande.

E. Beslut får fattas i anledning av förslag från styrelsen (proposition) om förslaget utsänts till alla röstberättigade minst två veckor före årsmötets inledande.

F. Beslut får fattas i anledning av förslag enligt ovan med de ändrings- och tilläggsyrkanden som framkommer under årsmötet.

§15 Valärenden vid årsmöte

A. Vid ordinarie årsmöte skall ordförande, vice ordförande och kassör väljas. Distriktsordförandens uppgift är att representera distriktet. Riksordföranden skall representera organisationen och vara dess ansikte utåt. Ordförande, vice ordförande, kassör skall vara ordinarie styrelseledamöter.

B. Vid ordinarie årsmöte skall styrelse väljas. Denna skall bestå av minst tre ordinarie ledamöter. Antalet ordinarie ledamöter i styrelsen skall vara udda.

C. Ersättare till styrelsens ledamöter kan väljas. Vid valet fastställes i vilken ordning ersättarna inträder i ledamots ställe.

D. Krav för att kandidera till ledamot eller ersättare av riks- eller distriktsstyrelse är följande:
- Kandidaten skall vara aktivist. Kandidaten skall ha genomgått separata utbildningsprov fastställda av riksstyrelsen.

E. Vid ordinarie årsmöte skall två revisorer och ersättare för dessa väljas. Revisorer och ersättare får ej vara ledamöter eller ersättare i styrelsen.

F. Vid ordinarie årsmöte skall valberedning väljas. Denna valberedning skall lämna förslag angående personval till nästkommande årsmöte där personval förekommer. Valberedningens antal skall vara udda. Valberedningens ledamöter skall utses så att valberedningen får god geografisk spridning.

G. På extra årsmöte tas valärenden upp endast om sådan motion lämnats in. Årsmötet beslutar då om valärendet skall tas upp eller ej. Endast fyllnadsval av revisorer och ersättare för dessa får göras på extra årsmöte. Valberedning får bara väljas om beslut i andra valärenden fattas.

H. Alla kandidater måste före val till post redogöra för sina pågående och tidigare eventuella förehavanden med det svenska rättsväsendet. Även under en mandatperiod skall eventuellt uppkomna sådana ärenden redovisas för styrelsen. Underlåtenhet till detta bör leda till personens befriande från förtroendepost då detta uppdagas inför och erkänns av aktuell styrelse.

 

§16 Ärenden som skall förekomma vid årsmöte

A. Årsmötets öppnande.
B. Val av mötesordförande
C. Val av mötessekreterare
D. Val av justerare
E. Val av rösträknare
F. Fastställande av dagordningen
G. Godkännande av kallelseförfarandet
H. Fastställande av röstlängd

Punkterna I till W skall tas upp på ordinarie årsmöte. På extra årsmöte tas dessa punkter upp om motion som kräver detta inkommit.
I. Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelse.

J. Revisorernas berättelse och fastställande av resultat- och balansräkning
K. Fråga om ansvarsfrihet för den avgående styrelsen
L. Fastställande av medlemsavgift för det kommande kalenderåret.

M. Fastställande av budget och verksamhetsplan för minst det kommande verksamhetsåret.
N. Propositioner (förslag från styrelsen)

O. Motioner från medlemmar och (endast vid riksårsmöte) distrikt

P. Fastställande av antalet styrelseledamöter och ersättare för dessa
Q. Val av ordförande
R. Val av vice ordförande
S. Val av kassör
T. Val av övriga styrelseledamöter

U. Val av styrelseersättare
V. Val av två revisorer för kommande verksamhetsår samt två ersättare för dessa (endast fyllnadsval får göras på extra årsmöte)
W. Val av ombud till Riksårsmötet (endast på Distriktsårsmöte)

Punkterna X och Y skall tas upp på ordinarie årsmöte. På extra årsmöte tas dessa endast upp om minst någon av punkterna I till M och P till W har tagits upp.
X. Fastställande av valberedningens storlek
Y. Val av valberedning

Z. Övriga frågor till diskussion som anmälts under punkt F, beslut får ej fattas
Å. Årsmötets avslutande

 

§17 Offentlighet och ordning

A. Respektive styrelse äger rätt att bestämma vilka som förutom personer med närvarorätt får närvara vid årsmötet.

B. Årsmötesprotokoll skall justeras inom 14 dagar och därefter hållas tillgängligt av respektive styrelses sekreterare för dem som kallats till årsmötet samt vad gäller riksårsmöte även till de aktivister som också vid tiden för årsmötet var aktivister. Protokoll förvaras av respektive styrelses sekreterare. Kopia av årsmötesprotokoll skall inom 14 dagar efter årsmötets avslutande tillsändas riksstyrelsen.

 

§18 Styrelsens uppgifter

A. Styrelsen skall följa stadgarnas paragrafer och verkställa årsmötesbeslut.

Riksstyrelsen leder organisationens arbete och är organisationens högsta beslutande organ när riksårsmötet inte är samlat. Distriktsstyrelse leder distriktets arbete och är distriktets högsta beslutande organ när distriktsårsmötet inte är samlat.

 

B. Styrelsen skall bevaka respektive organisationsorgans intressen, förvalta dess tillgångar och föra redovisning över dess räkenskaper.

 

C. Styrelsen skall ge revisorerna möjlighet att granska bokföring och styrelseprotokoll minst en månad för distrikt respektive två månader för riksorganisationen före årsmötets inledande.

 

D. Styrelsen skall lämna muntlig verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse på årsmöte. Skriftlig undertecknad verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse (resultat- och balansräkningar) skall bifogas årsmötesprotokollet.

 

E. Styrelsen skall inför årsmöte upprätta budget och verksamhetsplan för minst det kommande verksamhetsåret.

F. Styrelsen skall protokollföra alla sina möten och åtgärder. Distriktsstyrelsen skall inlämna kopia av protokollen till riksstyrelsen.

G. Styrelsen skall förbereda och kalla till årsmöten.

H. Styrelsen har ansvar för all verksamhet inom respektive verksamhetsområde vilket inkluderar planering, rekrytering, organisationsuppbyggnad, utbildning, ledning och ekonomi.

 

I. Styrelsen kan inrätta arbetsgrupper som inom styrelsens verksamhetsområde och på styrelsens ansvar verkställer styrelsens beslut.

J. Riksstyrelsen skall även
• Föra register över organisationens medlemmar och regelbundet uppdatera distriktens register. Detta register skall vara belagt med sträng sekretess.
• Sörja för god kommunikation på riksplanet
• Fastställa utbildningsprogram och utbildningskrav för befattningar. Ändringar träder i kraft först kommande verksamhetsår.

• Sörja för utbildning och förrätta prov avseende ideologi och informationssäkerhet för kandidater till poster som kräver detta

• Besluta i policyfrågor

• Godkänna uttalanden, trycksaker m.m. i organisationens namn
• Bygga ut verksamheten i landet där det saknas organiserade distrikt
• Stödja distrikten

K. Distriktsstyrelsen skall även
• Bygga ut verksamheten i så stor del av distriktet som möjligt
• Föra register över distriktets medlemmar och rapportera uppdateringar till riksstyrelsen.
• Verka för att organisationens budskap sprids inom distriktet.

§19 Styrelsemöten

A. Styrelsen har rätt att till sig adjungera personer utanför styrelsen. Adjungerade kan ha yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.

B. Vid styrelsesammanträdena får ledamöter av valberedningen närvara, dock utan yttranderätt.

C. Riksstyrelsen och distriktsstyrelsen skall hålla minst fyra sammanträden per verksamhetsår. Mötesplan över dessa sammanträden skall fastställas vid det konstituerande styrelsemötet.

D. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, som ansvarar för att kallelse tillsammans med dagordning skickas ut. Dessa skall vara ledamöterna, ersättarna och valberedningen till handa senast en vecka innan styrelsemötets inledande. För riksstyrelsen gäller att förslag till beslut skall vara ordföranden tillhanda senast två veckor innan styrelsemötets inledande för att komma med som punkter på dagordningen.

E. Ordföranden är skyldig att kalla till styrelsemöte om minst hälften av de ordinarie ledamöterna så begär, och detta skall hållas senast tre veckor efter denna begäran.

F. Styrelsen är beslutsmässig då minst 51% av ledamöterna inklusive tjänstgörande ersättare är närvarande.

 

G. Vid styrelsemöte har ersättare yttrande- och förslagsrätt. Inträder ersättare i stället för frånvarande ledamot har denne även rösträtt. Alla ärenden sker genom öppen omröstning och ordföranden har utslagsröst. Beslut i personvalsfrågor skall tas enhälligt.

H. Ärenden som skall förekomma vid styrelsemöte. Fler kan läggas till:
1) Mötets öppnande
2) Upprättande av närvarolista
3) Val av mötesordförande
4) Val av mötessekreterare
5) Val av justerare
6) Godkännande av kallelseförfarandet

7) Fastställande av dagordningen

8) Föregående mötes protokoll

9) Frågor i förväg anmälda till dagordningen
10) Övriga frågor till diskussion som anmälts under punkt 7, beslut får ej tas
11) Fastställande av tid och plats för nästa möte
12) Mötets avslutande

 

§20 Fördelning av offentliga medel

A. Statligt föreningsstöd tillfaller riksorganisationen.

B. Föreningsstöd från kommuner, landsting eller län delas lika mellan riksorganisationen och det distrikt där kommunen, landstinget eller länet till största delen ligger, sett till antal invånare. Finns inget organiserat distrikt tillfaller stödet helt riksorganisationen.

§21 Revision

A. Revisorer skall väljas för att granska styrelsens arbete och riksorganisationens respektive distriktets arbete.

B. Det åligger revisorerna att fortlöpande hålla sig informerade om respektive organs arbete, granska protokoll och andra handlingar samt granska bokslut och andra räkenskaper.

C. Revisionsberättelse skall avges till respektive organs årsmöte. Det skall framgå om verksamheten och räkenskaperna skötts i enlighet med lag och god redovisningssed. Till- eller avstyrkan till ansvarsfrihet för styrelsen och fastställande av resultat- och balansräkning skall också framgå.

 

D. Efter årsmötet skall kopia av revisionsberättelsen inges till riksstyrelsen.

 

§22 Stadgeändringar

Ändringar av dessa stadgar kan beslutas med tre fjärdedels majoritet på riksårsmöte, med undantag för §§1-2 där ändringar inte får göras.

§23 Upplösning

A. Om ett berört organ begär det kan det upplösas av närmast överordnade organisationsorgan.

B. Vid upplösning av ett organisationsorgan tillfaller all egendom och tillhörigheter i övrigt närmast överordnade organisationsorgan.

C. Organisationen kan upplösas genom beslut med fem sjättedels majoritet på två på varandra följande riksårsmöten, varav ett måste vara ordinarie. Det sista Riksårsmötet skall bestämma om organisationens tillgångar. Tillgångarna skall tillfalla organisation med syften som överensstämmer i största möjliga mån med §1 i dessa stadgar. Vid upplösning av organisationens riksorganisation upplöses även samtliga underordnade avdelningar.